lenaeliasson

På plats i Kiev sedan 2 dagar har vi blivit bjudna på diverse upplevelser. Efter lite krångel med incheckningen på Arlanda lyckades vi tillslut komma med rätt plan (i nästan rätt tid) och personalens mindre glada uppsyn brädades av våra glada och lättade leenden.
Kiev bjöd sedan på minst sagt varma vindar och jag måste erkänna att jag inte förväntat mig riktigt så fuktigt klimat, men klagar absolut inte för det lär vara vad som väntar till sommaren. De kvava dagarna följs dock upp av riktiga urladdningar i form av regn och första kvällen bjöd på lite mer dramatik än så. Ett hejdundrandes åsk- och blixtväder, med stark blåst och ett skyfall utan dess like, kunde jag och Lina B följa från vårt fönster på 5:e våningen. Vattnet hällde ner från himlen och de stackars fotgängare som befann sig ute blev genomvåta. Några i truppen hade ännu inte tagit sig tillbaka från middagen och de plaskade fram med vatten över knähöjd vissa bitar. Så småningom lugnade det hela ned sig och de sista nätterna har endast bjudit på lite regn som snabbt torkat upp under morgonen.

Kval Långdistans och lite andra träningar
Några tuffare raviner och branta sluttningar blandat med lättlöpta platåer är vad vi tror väntar på långdistansen. Dagens kvalbanor motsvarade förväntningarna och det blev för mig en lyckad genomkörare. Med "kvaltänk" och disciplinerat genomförande kunde jag, trots lite stumma lår, hålla god fart och jag är mycket nöjd med mitt lopp. Det räckte till seger i a-heatet och även om det är svårt att jämföra heat emellan så matchade jag Simones tid i heat b. Resultat. (Jag hoppas på att komma åt sträcktider och kartor snart.)

Gårdagen bjöd på sprint kval + final men för min del innebar det mest att jag fick en tankeställare för hur viktigt det är att springa sprint med jämna mellanrum för att kunna prestera optimalt i denna disciplin. Jag kände mig ringrostig och hade problem på samtliga långsträckor, med såväl vägvalstänk som genomförande. Skall det bli sprint på VM för mig så vill det till att jag styr upp dessa, för tillfället, svaga sidor hos mig. Ett annat moment som uppdagades denna dag var alla de hundar som befinner sig så gott som överallt i de Ukrainska skogarna. Ibland har de en ägare någonstans i närheten men det förekommer också vildhundar. Två brittiska tjejer har blivit bitna och fått ta rabiessprutor och det är svårt att inte fundera över eventuella hundar när man springer i skogen. Sprintfinalen sprang vi i en park som visade sig vara mycket omtyckt av hundar utan koppel men vi tror att de flesta hade ägare i närheten för alla klarade sig utan bitmärken. Största problemet här stötte Anna Mårsell på i form av en blottare som rörde sig i närheten av första kontrollen!


Morgondagen bjuder på stafetträning tillsammans med flera andra nationer men jag kommer framförallt att ladda extra för tisdagens medelfinal och onsdagens långfinal.

Dyr träningsdag
Avslutar med en reflektion kring något helt annat och det är påståendet att "orientering är en billig sport som inte kräver en massa dyrt material". I tisdags körde jag två ol-pass och lyckades ha sönder ett fotledsskydd per pass. Om detta skall vara ett mönster säsongen ut kommer min privatekonomi inte att gå ihop, med tanke på att det handlar om ca 1200:-
Nåväl, sådan otur ska jag väl inte behöva ha utan jag får se det som en engångsföreteelse. Dock kan jag tycka lite synd om mig själv och alla andra som känner sig manade att springa med vristskydd för man kan tycka att det räcker med att ha problem med stukningar, vilket jag tycker har resulterat i en viss feghet i forceringen i stenigare partier, men man ska betala för det också! Mest besviken är jag dock för att jag började dessa funderingar redan under andra passet och därmed tappade koncentrationen bitvis. Det var inte rätt plats att släppa kartkontakten på så det straffade sig direkt på Kolarboberget (karta över detta område finns i tidigare inlägg nedan).