Tävlingsfri helg, bröllop och homestyling
Åter till helgens huvudpunkt - bröllopet! Att svara ja eller nej kanske inte alltid är det lättaste men för helgens brudpar var det ingen tvekan och 50-talet gäster kunde njuta av en fin stund i kyrkan och därefter en pampig fest på hotell Knaust i Sundsvall. För de historiebelevade går väl genast tankarna till hästen och trappan men för de som inte riktigt kopplar ihop dessa kan man läsa mer här. (Givetvis provgick jag trappan och den var mäktig!)
Ukraina 1-6 juni
Läger i Ukraina stundar och jag ser fram emot att komma dit igen. I november, då det första lägret gick av stapeln, avklarade jag de första riktiga löppassen efter höstens höftskada och jag ägnade därför några pass åt kartpromenad. Sedan dess har löpträningen rullat på och denna gång hoppas jag på att forcera i ett klart högre tempo. Dock kan det nu finnas en del vegetation som gör sitt bästa för att hålla ner farten och för mig ligger stort fokus på att lära mig hitta- och skapa en känsla för löpstråken, med målet att sedan ha detta i ryggmärgen vid VM. Vi skall passa på att springa de Ukrainska Mästerskapstävlingarna och det innebär nya kartor med ukrainskt banläggartänk i, som jag uppfattat det, VM-relevant terräng. Enligt de väderkartor jag sett som hastigast verkar det bjuda på lite värmeträning också, smakar mumma tycker jag och säkert även David som må-ons är ute på kanothajk.
Homestyling
I TV-kretsar är det väldigt poppis att inreda och göra om och vi har hakat på denna trend. Förra helgen, då jag ägnade mig åt att springa Ludvika stadslopp, var Anna-Lena (Davids mamma) här och målade vårt kök samt förberedde för tapetsering. I fredags var jag och David i Stockholm över dagen och när vi klev in i lägenheten var det bara filmkameran som fattades för att det skulle se ut som i de riktiga designprogrammen. 2 fondväggar var på plats och vi är riktigt nöjda med resultatet. Vill man se hur väggarna passar in i helheten får man helt enkelt ha vägarna förbi och titta in, varmt välkomna!
Lite stökigt på bordet men vi har lite svårt för att inte samla saker på hög där.
Till höger om skänken skymtar man handtaget på motionscykeln!
Ett bakslag...
När jag springer mina testslingor och intervallpass kör jag stenhårt med tidtagning och det är ju en förutsättning för att kunna dokumentera bra resultat. Doch riskerar man ju samtidigt att få se ett mindre bra resultat och om man inte vill det kan man istället strunta i klockan och gå på känslan. I söndags tyckte jag att känslan var bra men jag märkte att det är lätt att lura sig. Som tur var hade jag då klockan med som snabbt kunde ta ner mig på jorden genom att visa sanningen!
Efter en vecka med flera positiva glädjeämnen, och förvånansvärt starka ben ända in på lördagen, så vände kurvan nedåt under söndagen. Jag hade pluggat hela dagen och inväntade att Matilda skulle sluta jobbet men hon ringde vid 18-tiden och meddelade att tjejen som skulle lösa av henne troligtvis hade glömt det. Jag kände då att det blev tungt att ge sig ut men lyckades ta mig i kragen ändå och sprang till Stångtjärn för att göra ett försök på terräng-DM-banan 4000m (tror dock den är ca 3800m).
Känslan var ganska bra och jag tyckte mig vara hyffsat pigg i benen men det är iof svårt att bedöma på den flacka banan som endast har ett tuffare motlut i början. Vågade inte kolla tiden vid varvningen (hade heller inget att jämföra med) utan väntade tålmodigt på att få trycka av klockan på mållinjen. Vid tävlingen fanns en digitalklocka uppställd vid målet och jag spurtade in på 13.20 då. Den här gången hoppades jag på att vara under 14min men tyvärr lyste både ettan och fyran mot mig och det var bara att acceptera tiden 14.14. Joggade en stund och bestämde mig för att jag minsann skulle få en "straffrunda" på ett varv och då var målet att dubbleringen av den tiden skulle föra mig under 14min. Jag slet alltså ett varv till och lyckades med målet då klockan stannade på 6.54 och jag kunde nu ta mig hemåt med ytterligare ett tufft pass i benen!
Lugnare vecka
Lägre intensitet i träningen har präglat denna vecka och det har varit skönt då jag haft en hemtenta att få ner på pränt och därmed en massa tankar som snurrar hit och dit. Tror dock att det är dags att investera i ett par hörlurar till MP3:n så att hjärnan får koppla av med lite radiononsens under cykel/löpturerna då och då. För en knapp timma sedan skickade jag in mina 8st A4 så nu är nästa projekt att fixa kläder m.m. till helgens bröllop då de två skidorienterarna Karin Kjellman och Erik Engvall blir fru och man.
Ikväll ska vi på årsmöte med bostadsföreningen och det blir ju trevligt att få ett ansikte till namnen på dörrarna och tvättlistan. Lite kusligt bara att vi ska rösta på tre olika förslag till nya dörrar för det ryktas att åsikterna går isär på sina håll. Undrar just om vårt val hör till kategorin pensionärerna eller den yngre generationen ;-) Imorgon passar jag sedan på att ta en tur till Stockholm i samband med att David skall hämta sina nya skoinlägg och det ska bli kul att få flanera runt i vimlet ett tag. Även om David kan ha svårt att förstå hur det kan vara avkopplande så tycker jag att det är jätteskönt att ha tid att bete sig som en "vanlig" person och trängas i vimlet. Brukar annars tendera att ha såväl målmedvetet steg som blick när jag ska utföra ärenden och mer än en gång har det hänt att folk får ta tag i mig för att jag ska se dem när jag är i det tillståndet.
Jag som glad, nöjd och avslappnad turist!
Härlig känsla att spöa rena löpare och att springa vilse var ett vinnande koncept!
Vad menar jag med vinnande koncept då? Jo, både jag och Elin sprang hem var sin seger under torsdagens Kristi flygare-tävlingar!
Nöjd och glad med fortsatt bra träning
Jag och familjen Andersson passade på att ta en tur till Flästaheden och Rehns BK:s juniorcup. Där bjöds på snabblöpta banor med mycket vägvalstänk, vilket jag kände var ett utmärkt sätt att lura kroppen till att springa fort i den aktuella träningsperioden samtidigt som det gällde att vara skärpt i tanken. D21E mätte 9800m och jag gick ut sist i startfältet. Närmast före mig startade Emma Engstrand och på två ställen utmed banan kunde jag skymta hennes gula tröja och konstaterade då att vi antagligen höll ganska jämna steg. Förutom tre mindre misstag på sammanlagt dryga minuten är jag mycket nöjd med mitt lopp och på väg mot sista kontrollen hörde jag Per Forsberg meddela att Emma tog ledningen så jag förstod att jag skulle klara av att vara snabbast för dagen. Det var många som höll god fart denna dag och jag kunde nöjt konstatera att jag klarade att springa under 6min/km.
David, som har problem med en häl, valde att träna på hemmaplan och såg till att vi fick lagad mat när vi kom hem. Efter någon timmas vila drog vi åter på oss träningsstället och gjorde sällskap ut i regnet. För min del var det återigen backintervaller upp till hoppbacken som stod på programmet och David bemästrade backen på cykel. Jag var lite rädd att benen skulle vara alltför slitna för att jag skulle få upp pulsen men kunde istället konstatera att de var förvånansvärt fräscha istället. De första två intervallerna gick fortare än sist jag sprang och detta trots att jag kortade ner vilan med 15s. Under tredje intervallen gick det något tyngre och jag valde att förlänga vilan lite. (Det blev automatiskt så eftersom David fick lite krångel med cykeln). Under sista intervallen sporrade vi varandra och låg jämsides i stort sett hela vägen upp och jag kände mig mycket nöjd med mitt genomförande. Då David hade ytterligare två intervaller kvar passade jag på att göra några kortare ryck genom att utmana honom på de tyngre partierna.
Visst kan orienterare springa asfalt
Fredagen blev en lugnare dag med wetwest och styrka på programmet men på lördagen fortsatte min högintensiva träning och detta i form av Ludvika stadslopp. Morgonjoggade och kände på kroppen med några 20/40s ryck men var inte alltför nöjd med resultatet. Bestämde mig ändå för att köra på och trots att David råkade glömma tiden så att det blev lite tight med förberedelserna så hann jag till start. Väl där kunde jag konstatera att flera bekanta ansikten fanns på startlinjen, bland annat Linnélöparna Tomas Stenström, Johan Höij och Josef Nordlund samt Håkan Eriksson Malung. I damklassen hann jag skymta Anita Nordenström Mora och en Hässelbytjej som åtminstone utstrålade löpförmåga genom att ha en tunn löparkropp, korta tights,löpartopp, löparglasögon och tunna löpvantar.
Detta visade sig vara Linda Ström, bronsmedaljös på korta terräng-SM samt 4:a på långa, och vi hade en tuff fight hela vägen. 5.5km, med första halvan i motvind utmed vattnet och avslutningen tillbaka in mot stan, var förutsättningarna.I det första motlutet (efter ca 3km) tyckte jag mig märka att jag fick några meter och jag beslutade mig för att testa att ge allt i den lite brantare backen 500m innan mål. Detta var en taktik som gick hem och ivrigt påhejjad av David kunde jag klippa backen och sedan dryga ut ytterligare på målrakan. 18.20 (på egen klocka) var en helt ok tid och det är alltid skönt att slå lite friidrottare på deras hemmaplan ;-)
Resultat kommer så småningom att finnas här på arrangörens sida.
Hård träning med mycket fart
Ett populärt träningskoncept som jag tycker mig märka slagit igenom bland orienterare i år är banlöpning och intervallperioder. Så sent som i helgen hade jag besök av Svegs skidgymnasietränare Jesper Johnsson (till nästa säsong instruktör i Järpen) och han berättade att de norska forskarna Jan Hoff och Jan Helgerud föreläst om intervallträning på det tränarforum som i förra veckan ägde rum här i Falun. Genom att Emil Wingstedt, i samband med ett av våra VM-läger i Danmark, delgav övriga landslagslöpare sina träningstankar har jag hunnit fundera en del kring deras upplägg och efter att jag under Ukrainalägret i november diskuterade det hela mer ingående med Emil, kunde jag så småningom skissa på ett eget upplägg i liknande stil. Jag har även diskuterat träning med Mattias "Vagnis" Karlsson (som för övrigt tränar väldigt annorlunda) och hemma förs en ständig dialog kring träning med David så det är input från olika håll som bidragit till slutresultatet.Inför 2007 har jag alltså anammat Helgerud och Hoffs tankar till viss del men med vissa justeringar som jag tror passa mig. Jag har hittills genomfört 3-4 perioder med intervallblock under vinter/vår och nu är det dags igen. Senast jag körde en liknande vecka var inför Sprint-SM och då utgjorde kval respektive final mitt 7:e och 8:e fartpass den veckan. Tyckte att det kändes ovanligt bra i benen under finalen med tanke på att jag slitit hårt så tätt inpå men det verkar passa mig så jag kör på det!
Träning framöver
Helgens lättlöpta tävlingar, Leksands elitserie och Siljanskavlen, var två bra tempopass med hög belastning rakt igenom. Dessa har jag följt upp med cykelintervaller samt banintervaller under måndagen.
Igår stod backintervaller på programmet (till toppen på hoppbacken) och idag onsdag är en mellandag med lägre intensitet (distans-ol med kontrollplock på Kolarboberget samt styrka). Torsdagen ägnas åt två högintensiva löppass och på lördag har jag planerat in Ludvika stadslopp. Om allt går som det ska, dvs inga skade- eller sjukdomstendenser, skall helgen bjuda på ytterligare två högintensiva pass men de är inte spikade än då jag inte vet vart jag kommer att befinna mig. Ev. blir det en tripp till Smedjebacken och i så fall är det Matildas testrunda som jag skall pressa min tid på.
Preliminärt program:
lö OL medeldistans
sö OL stafett (förlängd medel) samt styrka
må Cykelintervaller samt banintervall 4*1200m
ti Backintervall "mördarbacken" på Lugnets skidspår
ons OL-distans med kontrollplock samt styrka
to OL-tävling Rehns BK samt testslinga (beror på vart jag är)
fre intervaller samt alternativt, troligtvis inlines med stavar
lö Ludvika stadslopp samt intervaller/temposlinga
sö OL-bana, antagligen provlöpning Gyllbergen
Under veckor som ovanstående är mängdtänket borta och de flesta pass landar runt 1h. Detta upplever jag underlätta genomförandet betydligt och även om man är "gristrött" direkt i anslutning till passet så känner jag mig ganska pigg under dagarna för det blir en hel del extra tid över till annat. Jag uppfattar den efterföljande veckan med 18h och färre fartpass som betydligt mer krävande.
Avslutningsvis vill jag påpeka att även andra forskare delgav sina filosofier på tränarkonventet och de båda skidprofilerna Pär Elofsson och Gunde Svan utgjorde goda exempel på att olika träningsupplägg kan resultera i bra resultat. Alltså kan man "till syvende och sist" tänka sig att det hela handlar om att hitta sin egen individuella mix och tro på den.
En ny bloggare är född!
OL-STATUS
Vad gäller mitt tränande och tävlande så har det varit en blandad kompott under vårsäsongen. I helgen avslutade jag tävlingsperioden med Leksands elitserie och Siljanskavlen och framåt väntar en hård träningsperiod liknande vinterträningen för att komma i gott slag till de större sammandrabbningarna framöver: Världscupen i Finland, Världscupen i Norge, O-ringen och om allt går enligt planen förstås VM i Ukraina i augusti!
Resultaten 2007 har varit ganska goda med bronset på NOC långdistans som det jag värdesätter främst. Till denna medalj kanjag även lägga ett SM-silver i Ultralångdistans, 4:a på SM sprint samt en fjärdeplats på elitserien i Leksand. Tyvärr har det funnits några mörkerprestationer också, vilket Blekingehelgen var ett tydligt exempel på. Hade en fin fysisk form då men lade inte tillräcklig vikt vid tekniken. Dessa tävlingar var tunga att bearbeta mentalt men jag försökte vända motgång till framgång för att prestera på 10-mila. Tyvärr satte en sjukdomsperiod stopp för deltagande i såväl Eskilstunasprinten som 10-mila och min uppladdning för NOC var inte enligt planen. Nu är jag dock fit for fight igen och tar nya tag.
